Klicker

örra fredagskvällen hade vi tur Klicker och jag. Vid halvsex ringde jag Lena och hade egentligen inte tänkt prata så länge, eftersom jag skulle träffa Carina i Henån vid sex. Men, gammal och senil som jag är och Lena och jag alltid har mycket att prata om, så glömde jag bort tiden. Tio over sex knackar någon på dörren och som vanligt blev det ju ett herrans liv på hundarna.
Det var en kvinna som undrade om jag hade någon Bordercollie, vilket jag ju inte har. Det sprang nämligen en lös hund ute på vägen!
När vi står där och pratar, så kommer Klicker helt plötsligt på gräsmattan!!?? MEN DET ÄR JU MIN HUND! Fick en smärre chock, eftersom jag nyss hade vart ute med hundarna och kopplat dom och sen gått in.
Jag ropade in honom och tackade kvinnan för att hon sagt till. Heder åt sånt folk!
Klicker måste ha smitit ut när jag gick ut till bilen för att hämta en sak. Brukar ju alltid stänga dörren ordentligt, just med tanke på hundarna. Mellan kvart över fem och halv sex var det här och då är det ju mörkt dessutom, så jag såg inte när han stack. Han är ju svart och inte så lätt att se i mörkret.
Så han hade vart ute och sprungit hela tiden jag satt i telefon, ca tre kvart och vilken jäkla tur att han inte blev påkörd. Här kör dom ju som galningar dessutom!